lördag 17 november 2012

Recension: Halo 4


Bungie lämnade Halo bakom sig med Halo: Reach. Det var ett värdigt avsked och många fans började oroa sig för hur 343 Industries skulle förvalta arvet. Remaken av Halo lär ha lugnat vissa, och efter att ha spelat Halo 4 kan jag konstatera att vi oroat oss helt i onödan. Detta är speltekniskt det bästa Halospelet någonsin.

Efter fyra år i kryosömn är det åter dags för Master Chief att iklä sig hjälterollen. Det är onekligen skönt att han och AI-chipet Cortana är tillbaka. Så fort jag hör den djupa stämman igen tar det inte många minuter att känna sig hemma. 

Jag har tidigare sagt att vi på förhand vet hur Halo 4 kommer se ut. Jag hade fel. 343 Industries har lyckats kräma ut mer kraft ur Xbox 360 än jag någonsin trodde var möjligt. Jag kommer ibland på mig själv med att titta på min gamla konsol för att se om det ryker ur den eller inte. Halo 4 är kort sagt betydligt snyggare än sina föregångare, ja det är tidvis rasande vackert.

Framför allt har 343 arbetat med ljuseffekterna. Ibland kanske lite väl mycket då jag känner ett behov av att plocka fram solglasögonen. Men vackert är det. Miljöerna känns både välbekanta och nya. Spelet håller inte lika hög klass från början till slut, men överlag är inomhusmiljöerna både vackra och estetiskt tilltalande.


Något annat som 343 lyckats mycket bättre med än Bungie är laddningstiderna. De har kortats ned alldeles väsentligt. Egentligen är det oerhört imponerande. Halo 4 är snyggare, låter bättre och är ungefär lika långt som tidigare äventyr. Ändå slipper vi långa laddningstider inför varje spelsession.

Störst skillnad är det dock på ljudet. Vapnen låter betydligt tyngre, fiendernas röster hörs från alla håll även när de inte syns vilket får mig att vara på helspänn hela tiden. Dessutom har de slutat prata engelska under pågående strid, vilket kombinerat med ett grymmare utseende gör att fienderna nu känns ondare. Det enda som känns tamare är musiken. Marty O'Donnells klassiska stycken saknas. Därmed inte sagt att spelet saknar bra eller stämningsfull musik.

Vapnen, ja. Balansen mellan de olika vapengrenarna är bättre i både Halo 3 och Halo: Reach. Needlern är oväntat nog ett av de mer användbara vapnen. Även de små plasmapistolerna, som tidigare var helt värdelösa, fungerar hyggligt mot enklare motstånd. Därutöver kryddas med en rad förmågor som underlättar kampen mot de tuffare Prometheans.

343 Industries har inte bara byggt nya världar i Halouniversumet och skapat en ny historia. De har också adderat nya fiender, vilket känns helt naturligt. De nya bekantskaperna, den så kallade Forerunnerrasen, är grymmare, snabbare och elakare än de fiender vi vant oss vid. Jag var skeptisk när jag såg de första bilderna på dem men inser nu att de fungerar utmärkt.

Svårighetsgraden har skruvats upp en aning, tempot likaså. Vi kastas fram och tillbaka, guidad av en döende Cortana, och får tidvis möta riktigt tufft motstånd. Jag hade kunnat önska att Halo 4 inte vore så linjärt. Men Halo har å andra sidan aldrig handlat om frihet.

Bungie älskade att skapa svårbegripliga och mytologiska historier. Jason Jones påpekade att de kanske var korkade som lade ned så mycket tid på detta i ett FPS, men att de tyckte att det var viktigt. Ibland kände jag dock att jag sprang igenom Bungies historia utan att vare sig begripa den eller bry mig särskilt mycket. I Halo 4 får vi en ny berättelse, som blickar både bakåt och framåt, och den känns både angelägen och lite mer välskriven än i de tidigare spelen. Men bara lite. Däremot känns Halo 4 både lite mänskligare och smutsigare än tidigare spel. Det fokuseras mer på relationen mellan Master Chief och Cortana vilket är mycket välkommet.

343 Industries hade kunnat vara modigare och ta spelet i en helt ny riktning. De hade kunnat skapa öppnare världar, en ny kontroll och vända upp och ned på det vi trodde var Halo. Men jag vet inte om det är vad fansen verkligen önskar. I sitt första egna Halospel ville 343 nog vara säkra på att stilla mångas oro över vad som skulle hända med serien under nya utvecklarhänder. Detta betyder inte att de kommer att välja en lika konservativ väg med Halo 5.


Originalet kommer alltid att stå högre i kurs eftersom det omdefinierade en genre och blev stilbildande. Halo 4 uppfinner inget utan förfinar det vi lärt oss att älska med Halo de senaste tio åren. Därför landar betyget på 9.

Bungie har all anledning att vara imponerade. Och kanske lite avundsjuka. 343 Industries har gjort en storslagen debut. Tanken på vad de kan åstadkomma med nästa spel gör mig spänd och förväntansfull.

Format: Xbox 360
Betyg: 9/10